Platta på mark – Fördelar, kostnader och viktiga tips för en hållbar grund

Platta på mark - Vad är det?

Platta på mark är idag den mest använda grundläggningsformen i Sverige och används i allt från villor och fritidshus till större byggnader som industrihallar och lagerlokaler. Denna typ av grundläggning innebär att en armerad och isolerad gjuten betongplatta används som husets bottenbjälklag. Plattan fungerar inte bara som en stabil bas utan också som ett skydd mot fukt och kyla från marken, vilket gör den till ett effektivt val för många typer av byggnader.

Historik om platta på mark

Tidigare konstruktioner innebar att betong ofta göts direkt på ett underlag av krossad sten eller grus, ibland helt utan armering. Under 1960-talet började man istället använda tvättad makadam eller andra kapillärbrytande material för att förhindra fuktuppdragning.

I vissa småhus användes träreglar som gjöts in i betongen för att fästa golvkonstruktionen och väggsyllarna. Denna metod visade sig senare vara problematisk, då den bidrog till omfattande fuktskador. Fukten orsakade mögel och röta i både golvet och väggarnas nedre delar, vilket gjorde reparationer både komplicerade och dyra.

En stor orsak till skadorna var att isoleringen placerades ovanpå betongplattan, vilket ledde till kondensbildning när varm och kall luft möttes. Dessutom saknades effektiva åtgärder för att begränsa radoninträngning från marken, vilket innebar ytterligare hälsorisker i dessa konstruktioner.

Vad innebär platta på mark?

En platta på mark är en betongplatta som placeras direkt på marken, ofta efter att marken har förberetts och jämnats ut. Den är både en bärande och isolerande grund, vilket gör att den fördelar husets vikt jämnt över marken. En välgjord platta på mark minskar risken för sättningar och skador på byggnaden och ger en långsiktig och stabil grund.

En vanlig konstruktion för platta på mark består av en armerad betongplatta med ett isoleringslager för att motverka fukt och kyla. Isoleringen gör också att plattan bidrar till att hålla energikostnaderna nere genom att förbättra husets värmeisolering. Detta gör platta på mark till ett energieffektivt alternativ, särskilt för byggnader i kalla klimat.

Fördelar med platta på mark

1. - Hållbarhet och stabilitet:
   En platta på mark ger en mycket stabil grund, eftersom betongen fördelar vikten jämnt över marken och minskar risken för sättningar och sprickor. Dessutom är plattan långvarig och kräver minimalt underhåll.


2. - Energieffektivitet:
   Genom att använda isolering i konstruktionen minskar risken för värmeförlust genom golvet, vilket gör att byggnaden får bättre energieffektivitet. Detta innebär lägre uppvärmningskostnader, särskilt under kalla vintermånader.


3. - Fuktskydd:
   Plattan på mark skyddar byggnaden mot fukt från marken. Genom att inkludera ett fuktskydd i konstruktionen, som ett plastfolie eller en fuktsperre, minskar risken för fuktskador och mögel.


4. - Kostnadseffektivt:
   Jämfört med andra typer av grundläggning, som krypgrunder eller källargrunder, är platta på mark ofta mer kostnadseffektivt att bygga. Detta beror på att det inte krävs lika mycket material eller arbete för att skapa grunden.


5. - Lämplig för många byggnader:
   Platta på mark kan användas för en mängd olika byggnader. Det är ett populärt val för villor, fritidshus, garage, och även kommersiella byggnader som lager, industrihallar och butiker.

När passar platta på mark?

Platta på mark är särskilt lämplig för byggnader på plana tomter och områden där marken inte är alltför fuktig eller instabil. Den fungerar bra för hus på en nivå och där man inte planerar att bygga en källare eller använda grunden för förvaring. För tomter med lutning eller där marken har stora skillnader i höjd kan det krävas mer avancerade grundlösningar, som källargrunder eller pelarfundament.

För vissa byggnader, som stora industribyggnader, kan platta på mark vara det bästa valet tack vare dess styrka och förmåga att hantera tunga laster. För mindre byggnader, som fritidshus och garage, är det ett bra val eftersom det minimerar behovet av underhåll och ger ett energieffektivt alternativ.

Platta på mark - Byggprocessen och konstruktion

Konstruktionens olika delar

En gjuten platta består av flera viktiga komponenter som samverkar för att skapa en stabil och hållbar grund. Här är en detaljerad genomgång av de olika delarna:

1. 1. Markberedning

   Första steget i konstruktionen av en gjuten platta är att förbereda marken. Detta innebär att eventuella stenar, rötter och annat skräp tas bort. Sedan jämnas marken ut för att skapa en plan yta. I vissa fall kan marken behöva komprimeras för att säkerställa att den är tillräckligt stabil för att stödja betongplattan. Om marken är fuktig kan det vara nödvändigt att dränera den innan plattan hälls.



2. 2. Bärlager (underlag)

   Efter markberedningen läggs ett bärlager som ska vara kapillärbrytande och dränerande, ofta bestående av grus eller krossad sten. Detta lager fungerar som en stabil bas för betongen och hjälper till att fördela belastningen jämnt över marken. Det minskar risken för sättningar och ger bra dränering, vilket är särskilt viktigt för att undvika fuktproblem.

3. 3. Isolering

   Ett av de mest viktiga stegen i konstruktionen av en gjuten platta är att lägga isolering. Isoleringen placeras ovanpå bärlagret och under betongplattan för att motverka värmeförluster genom golvet. Det är vanligt att använda polystyren (EPS) eller extruderad polystyren (XPS) för att ge effektiv isolering mot både kyla och fukt från marken. För att säkerställa bästa möjliga energieffektivitet bör isoleringen vara minst 300 mm tjock, beroende på klimat och byggnationens behov.



4. 4. Fuktskydd

   Ett viktigt moment är att lägga ett fuktskydd om behovet finns, och då oftast i form av en plastfolie eller annan fuktspärr. Detta förhindrar att markfukt tränger upp genom plattan och in i byggnaden. Fuktskyddet är särskilt viktigt i områden med hög fuktighet eller där marken är väldigt lerig eller vattensjuk.



5. 5. Armering

   Armeringen är en annan kritisk del av konstruktionen. Armeringsjärn, eller nät, används för att förstärka betongplattan och ge den hållfasthet. Armeringen hjälper betongen att stå emot spänningar och förhindrar att den spricker vid belastning. Det är viktigt att armeringen placeras korrekt i betongplattan, så att den fungerar som en effektiv styrka vid både tryck och drag.



6. 6. Gjutning av betongen

   När alla förberedelser är gjorda, hälls betongen. Betongen blandas och hälls över formen, där den får härda under en viss tid. För att säkerställa att betongen fyller alla utrymmen samt eliminera alla luftbubblor använder man vibrationsutrustning. Efter att betongen har härdat tillräckligt och jämnats ut för att gå på slipar man den för att få en finare yta för att användas som grund.


💡 Tips: Om man har möjlighet låt betongen torka ut så länge som möjligt för att minimera byggfukt.

Kostnader för att gjuta en platta på mark

Att gjuta en betongplatta på mark är en viktig del av byggprocessen, och kostnaden beror på flera faktorer. Här är en översikt över de vanligaste kostnaderna:

1. - Materialkostnad: Räkna med 1 200–1 800 kr per kvadratmeter. Detta inkluderar betong, armering, isolering och eventuella kantelement.


2. - Arbetskostnad: Om du anlitar en entreprenör ligger arbetskostnaden på 400–700 kr per kvadratmeter, beroende på projektets omfattning och geografisk plats.


3. - Total kostnad: För en vanlig betongplatta på 50 kvm kan totalkostnaden landa på 80 000–125 000 kr, beroende på materialval och arbetskostnader.

💡 Genom att jämföra offerter och planera noggrant kan du optimera kostnaden och få en hållbar grund för ditt bygge. Om möjligt, utför vissa arbetsmoment själv för att minska arbetskostnaderna.

Vanliga frågor om Gjuten betongplatta

Behöver man dränering under plattan?

Ja, en dränerande bädd av tvättad makadam eller annat kapillärbrytande material läggs under plattan för att leda bort fukt och förhindra skador.

Kan man installera golvvärme i en platta på mark?

Ja, golvvärme är vanligt och installeras i form av vattenburen eller elektrisk värme inuti betongen. Detta ger en jämn och energieffektiv uppvärmning.

Hur skyddar man plattan mot radon?

För att minska radonrisken används radonduk och tätningar vid genomföringar. Dessutom kan en dränerande bädd och ventilation under plattan hjälpa till att leda bort radon.

Vad är skillnaden mellan platta på mark och krypgrund?

En platta på mark är en helt gjuten betonggrund, medan en krypgrund har ett ventilerat utrymme under huset. Platta på mark är generellt mer energieffektiv och kräver mindre underhåll, medan krypgrund kan vara mer lämplig på vissa typer av mark.

Hur tjock bör en betongplatta vara?

För bostadshus rekommenderas en tjocklek på 10–15 cm, medan garage och mindre byggnader kan klara sig med en platta på 8–10 cm.

Vilken typ av armering behövs för en gjuten platta?

Armeringsnät eller armeringsjärn används för att förstärka betongen och förhindra sprickbildning. Nät med en dimension på 6–8 mm är vanligt för småhus.